you make me like charity

såg en dokumentär om ett barnhem för handikappade barn i bulgarien. dom dog långsamt och det var verkligen avskyvärt. jag grät lite och sen sjöng jag såhär:

you make me like charity

You try to feel it but you can't wake up
You try to touch it but you can't wake up
You're holding ice and you don't wake up
increase the size and you don't wake up
I do it backwards but I don't wake up
try to reverse but I don't wake up
I sit astride but I still don't wake up
more than a second
when reading the newspaper
I felt the war
I felt her exposed position
I saw myself in the picture
and I
I took a cab there to hold her
I took a plane there to feel what she felt
You make me like charity
instead of paying enough taxes

alla utom jag vet hur det ska gå, HJÄLP!

om man inte har några vänner inom ett rimligt geografiskt område får man baka en kompis. jag gjorde en enkel chokladmuffins med blå blåbärssmakande frisyr. först drack vi ett glas av favoritvinet. sen upptäckte vi till vår fasa att båda wong kar wai - filmerna saknade engelsk text. det blev hannah and her sisters istället. trevligt det också.

pepp

vilken kväll! favoritvinet i den röda klassen och nya pyttesmå CC-formar. dessutom har jag goda förhoppningar om att ha två wong kar wai filmer att välja på till kvällen. as tears go by och days of being wild. det kan bara inte gå fel, eller kan det? snart är grundstädningen klar och jag ska moppa golvet med såpa. en hit bara det. på tal om hit så är en ny spotify-lista under konstruktion. jag är inte blyg av mig och släpper den redan nu trots det ofärdiga skicket. den heter hits jag kan stå ut med den innehåller alltså hits jag kan stå ut med och den är inte klar. vi hörs vidare under kvällen. hej så länge!

katastrof

vissa delar av mig är extra utsatt för tidens erosion. ni vet det där med att celler hela tiden byts ut och ersätts med andra som är lite sämre än föregångarna. det är denna omysiga process som tillslut resulterar i total fulhet och död. jag är en god bit på väg kan jag avslöja och så är jag inte ens 30 år. trist grej.
mina värst drabbade områden är nog hud och hår. rynkor gör mig inte så mycket och nån vidare kroppsform att underhålla har jag inte, har ingen rumpa och inga bröst som kan ställa till några större problem. tur i oturen. men det stör mig att håret ska behöva se så här trist ut. jag känner på mig att det hade kunnat se bra ut. min hud faller sönder till den grad att jag undrar om det är meningen att jag alls ska ha någon hud. tydligen inte. det blir väl att transplantera grishud kan jag tro. stackars gris säger jag bara. nästa vecka ska jag söka läkarhjälp för min fulhet. lovar.

madarr hit och madarr dit

amaya vill ha en madarr. det har hon pratat om hela vägen hem från nallens leksaker. hon menar att det är coolt att ha madarr. sant förvisso.
jag vill ha ett nytt utseende. eller en ny stil liksom. ny frisyr. nytt smink och nya kläder. kanske också en madarr.

gillar

alla vet ju hur förtjust jag är i simpla tjatiga bitar. helst från london. såklart att man gillar.

efterlysning

jag behöver lite grejer men har ingen peng. hjälp mig!
här är en lista:

• en klänning som man kan ha på bröllop. den ska helst se ut som bilden längst ner. jag vill ha just den klänningen så mycket att jag skulle kunna dö. men har ej råd
• skor som passar till
• ett kök i sthlm att baka i (jag kan betala för ökade elkostnader mm)
• 10 springformar
• en gigantisk kylväska
• en chaufför med bil (jag betalar bensin såklart)

det fixar ni väl? trodde väl det :)

dagens aktiviteter

idag har vi ett strikt schema. skoja. det har vi inte riktigt. inte strikt iaf. jag hade tänkt att sova tills nio minst idag och av den anledningen unnade jag mig att lyssnade till ljudet av pontus räkningar som betalades igårnatt. det var supergivande, ibland pratade han med sig själv också. så värt. iofs hade jag ju räknat med en sovmorgon som uteblev. amaya vaknade sju och gastade mamma med hög stämma. när jag kom till hennes rum hade hon glömt varför hon skrikit och ville sova mer. jag blev ensam kvar med min vakenhet.
nu gör jag matsäcken vi ska ha med oss. vi ska på urban utflykt. först stadsbiblioteket och sen picknick i stadsparken. sen tänkte jag att waira skulle sova sött på hemvägen. dagen ska avslutas med vild lek. så är det tänkt. får se hur det blir med den saken. på återseende!

att svettas under skärpet

bara för att det inte längre är 40 grader utan bara 25 gjorde jag misstaget att tro att ett litet skärp var på sin plats för att piffa upp mammaoutfiten. dålig idé. gick väl bra tills båda barnen skulle sitta i vagnen + matkassar i uppförsbacke. det var då jag fick min nya upplevelse, underskärpetsvett. mycket obehagligt.
annars är allt som det ska. pannkaka med jordgubbssylt och lakan på soffan. amaya snackar tokigt. hon menar att jag inte har så mkt pengar för att affären har tagit dom och förvarar mina pengar i en jättestor polkagris (hon menar spargris). vidare skrävlar hon om att hon minsann ska ta ett jobb och för pengarna ska hon köpa vantar till mig och waira, så att vi kan plocka nässlor och göra soppa av. bra tänkt må jag säga.

madness

sitter på tåget från göteborg. skövde är passerat men det är långt kvar. tre timmar minst. tur att jag har woody allen filmer så det räcker. synd att det inte finns nån luft så att jag med säkerhet kommer avlida innan vi nått sthlm. synd att jag äter godis fast jag är mätt. bra att jag tack vara calle numera känner till varenda låt som den där halvtossiga lady gaga varit inblandad i. man får ta det onda med det goda som jag brukar säga.

ledsamheten

kate bush - this woman´s work



ibland känns allt så oändligt, bottenlöst sorgligt. finns ingen mening med någonting tycks det. jag har så svårt att komma människor nära och detta bidrar till en ensamhetskänsla som bitvis är svår och hantera. det tycks mig som att det är en hinna mellan mig och resten av världen. en hinna som för mig är openetrerbar. jag har levt på detta vis hela mitt liv men ingen människa är en egen ö och jag är inte "happy" som nigel. när jag ser tillbaka på mitt liv är mina längsta perioder med jämt humör och harmoni förknippad med egenvald och väl odlad ensamhet. jag har rest själv och gjort mycket av sånt jag önskade att jag kunde göra med andra själv. de olyckligaste perioderna kopplar jag till mina försök till att ha nära förhållanden till andra människor. jag har stångat huvudet blodigt och den dagliga frustration över att inte komma i närheten av de jag ser att andra människor har i ett parförhållande dvs intimitet, närhet och ett samförstånd sprunget ur ocynisk tillgivenhet och naiv kärlek. jag tänker mig att dom har förmågan att tro på att någon kan älska dom såna som dom är. det är för mig en helt otänkbar tanke. därför låter jag ingen försöka. det är säkrast så. det började nog som en strategi men nuförtiden är jag oförmögen att ta fram "mitt riktiga jag" och visa för någon som står mig nära. jag vet inte vilket det är. kanske har jag inte någon kärna längre. som en lök eller rysk docka fast utan något i mitten. det är sorgligt och jag känner ingen lösning till mitt problem. tål att tänkas på.

holken

en gång för kanske 10 år sedan låg jag och solade bakom en sten och råkade då överhöra en diskussion mellan två grannar till oss. dom sade då att vårat hus liknade en holk och fortsatte sedan att benämna våran sommarstuga som holken. ett ganska passande namn tycker jag. så här ser den ut:
den lätt holkformade byggnaden ser något mindre ut än vad den faktiskt är. det sitter alltid en mås på taket
bild från badholmarna. om man hoppar från den där stegen hamnar man rakt på en brännmanet, det vet jag med säkerhet
öl måste man ha sa calle, jag kan väl hålla med i viss mån

göteborg

just nu:




för en stund sedan:

mer semesterbilder

farmor 90 år slog sig ner under ett träd för att med en kopp kaffe i handen se barnen plaska i plaskdammen
plask plask. foppatofflorna är på och waira äter bulle i badet

amaya och farmor tar en badpaus och tittar på strandaktiviteterna

amaya och waira cyklar i björkan

waira dricker plaskdammsvatten fast hon inte får

amaya och waira solar på altanen

amaya dansar en morgon

SUNSPOTS

älslar den här låten:

julian cope



nåväl, huvudverken är lite bättre idag. meningen var att jag skulle stiga upp kl 4 för att göra klart lite skoljobb men det gick bara inte. amaya vaknade flera gånger inatt, det var för varmt, för blött (kiss) för ljust mm. waira var också orolig. skulle sova i vagnen med skor på. knäppgökstil.
mina höstplaner är klara förresten. vill ni höra? tre saker ska jag försöka få till. först och främst måste jag få ett jobb, sedan ska jag öva upp min spanska och dessutom skulle jag vilja kvala in på DBT. spanskan är väl enklast kan jag tro, trots att jag suger på att lära mig språk. men mamma säger att det är lätt att få jobb nu. hoppas hon har rätt. någon som vet ett jobb till mig i uppsala? jag kan allt och inget, blir nervös i grupp, hatar att visa framfötterna men älskar att jobba hårt men inte med människor. jag räds inte äckliga saker som bajs och kräks men jag är för känslig för att stå ut med hårda ord hela dagarna (vården). såg på AMS att man kunde söka jobb som varuplockare. tror jag kan vara något för mig. hoppas dom inte tycker att jag är för klen bara.

semestermedtvåbarn-dieten

den funkar! fast man blir inte så snygg. viktnedgång är ett faktum men bieffekterna är svåra. en konstig mage med ohälsosamt utseende samt dålig hy och trötta ögon. den går till så att man är sjukt aktiv och ätter en del onyttigheter men hinner liksom aldrig få i sig några större mängder.
jag var helt säker på att jag gått upp två kg men när jag kom hem visade det sig att jag snarare varit med om ett viktras. mycket märkligt.

att komma hem ska vara en schlager

herre jösses. ibland är det allt nära att man stupar. fast det är ju aldrig nära egentligen. inte i närheten. läste om en före detta gängmedlem från el salvador med ensamt ansvar för 3 barn under 6 år. istället för att välja det kriminella och våldsamma gänglivet jobbade hon nu med att göra små vykort (typ). eftersom hon tar hand om sina barn hela dagarna så jobbar hon 7 timmar varje natt. sover 3. varje dag. som bäst tjänar hon 1000kr i månaden. det är så jävla sjukt. själv lider jag av värmen, har ont i huvudet, tycker att min mage är tjock, gnäller över att uppsala inte har nån plaskdamm mm. listan kan göras lång. jag borde bara lägga av. knipa helt enkelt.

jag och waira

det har varit en minst sagt aktiv och händelserik semester. jag ska försöka berätta alla intressanta detaljer men kvällarna är korta och det är svårt att hinna med. jag lider av en påtaglig trötthet. i måndags sov amaya över hos mormor för första gången. dom hade tydligen mycket trevligt båda två. jag och waira passade på att ha myskväll tillsammans. vi började med att möta upp lindgrenskan på ängby badet för ett eftermiddagsdopp.

efter det gick vi hem för middag och waira han även sola lite på altanen
vi tog en kvällspromenad till hågav 31
waira fick välja något gott till kvällen och det blev chips såklart. waira älskar chips!

vi spenderade de sista timmarna bland pioner på en solig veranda. waira berättade viktiga saker

en fin kväll bland många. imorgon ska vi åka hem och det känns lite sorgligt. håll ögonen öppna efter fler spännande rapporter från vår semester i den ytterst unika trädgårdsstaden i funkisstil.

gittans café

min dagmamma heter birgitta. eller jag har ju ingen nu men den jag hade som liten menar jag såklart. jag gick på lekis och sen till dagmamma. inget dagis eller fritids här inte. jag trivdes mycket bra hos birgitta. hon hade en hallonhäck och man fick alltid riktigt potatismos.
hon har efter sin tid som dagmamma drivit en leksaksaffär med maskeraddräkt-uthyrning. nu sen några år tillbaka har hon gittans café på ängby torg. vi var där igår och kollade in läget. superkoncept. billigt och mysigt med leksaker för barnen så att mamman kan dricka kaffe. världens bästa café och vi ska dit snart igen. hoppas att gittan jobbar idag.

en tråkig mamma

amaya sa på tåget till sthlm att när hon blir stor ska hon också bli tråkig mamma. jag blev lite ledsen och undrade om hon tyckte att jag var tråkig. då skylde hon allt på ameli. det var ameli som ville bli tråkig mamma. visst visst.
vi är alltså i södra ängby nu. att ha tomt är verkligen en hit. trista saker är dels att många av mina vänner inte är i stan. bra att maria är kvar iaf. henne ska vi träffa i veckan. en annan trist sak är att jag inte vet hur mkt peng jag har på mitt kort. men det är inte mkt. roligare att semestra med fickan full.
barnen sover nu troligtvis pga att dom somnade lite över ett igår. helt sjukt.
dagens program: leta sandleksaker, leta mataffär, leka i park, hänga på stranden, leka mer i park.

barnen drack fanta på riviäran igår. en sekund efter att bilden tagits hällde waira ungefär hela glaset över sig själv. kladdigt värre.

semester

hi hi. vi kanske inte exakt ska bo i det där huset men typ. nära till bad och anrik tennisbana. jättebra men mataffär verkar det illa ställt med. vi är bortskämda med ica maxi och coop 5 min bort. vi får storhandla någon dag helt enkelt. det blir kul. storhandla med barn är alltid en rolig upplevelse. eller så äter vi pizza varje dag.
junibacken tyckte att det var bra att ta ut groteska priser under högsäsongen. det skulle kosta oss ca 400 bara för att gå in. blir inget junibacken i år. synd för jag tror dom hade gillat. så jag gnäller. skansen ska vi till och åka små karuseller. amaya hade berättat för dagmamman igår att hon verkligen gillade tivoli och karusell. dagmamman frågade om hon någonsin varit på tivoli. nej sa amaya men fortsatte hävda att det var hennes favoritsyssellsättning.
just nu ligger waira på golvet och gallskriker för att hon inte får äta brustabletter från ett rör. amaya sitter fint i soffan och tittar på bullerbyn. hon har sagt att hon inte vill ha nån syster. jag tror att hon störs en aning av wairas mycket krävande 2,5 års humör. utbrott för allt och ett ständigt gnissel. inte så skoj för nån. undrar om dom själva har kul?

you see freedoms an idea that can not be measured am i getting through to what i thought was treasured

Linda Lamb - Hot Room